Lär dig om om våtdräkter i vår guide för våtdräkt

Om du är som oss så älskar du surfing. Men inte nödvändigtvis vår vattentemperatur. Med rätt våtdräkten kan vi surfa hela året om även här i Sverige. Du behöver bara hitta rätt dräkt för säsong och den aktivitet du behöver den till.

Neopren, latex, gummi, fyrvägsstretch, drystiching skall du ha en tre/tvåa?… Det är lite som att ge sig in en djungel när du ska köpa din första våtdräkt för surf. Om du inte kan komma in i vår butik så ger denna guide bra hjälp när du är i köptagen.

Genvägar, hitta rätt direkt

Tjockleken indikerar hur varm våtdräkten är.

Siffror som 2/2, 5/3 eller 5/4 beskriver hur många millimeter neopren dräkten har. Den första siffran anger tjockleken på kroppen och den andra lägre siffran anger tjockleken över armar och ben. Ifall där finns en tredje siffra så är några paneler också i den tjockleken.

Man designar dräkten i varierande tjocklek för att ge så mycket värme som möjligt för kroppen, men fokuserar på att ha mer rörlighet för armar och ben. Tjockleken på dräkten bör väljas till den tunnaste man kan använda för sitt eget behov utav isolering. Tunnast möjligt ger högst rörlighet, men på bekostnad utav värme.

Tjockleken är dock bara första indikation för värme, se om isolering och neoprene nedan för flera andra sätt att påverka hur effektiva våtdräkterna är. Exakt hur du fungerar, och hur mycket isolering du behöver lär du dig efterhand. Men här kommer några allmänna riktlinjer.

Våtdräkter för surf utomlands eller svensk högsommar

Shorty: Under de varmaste dagarna kan man använda sig av en shorty. Den passar med vattentemperaturer kring 22 grader och uppåt. De är våtdräkter som slutar vid knäna och armbågarna. Dessa ger dig en skön känsla av att vara ute i sommaren och inte ha så mycket på dig. Oftast är den runt 2 mm tjocka. Ett bra förslag på en bra och prisvärd shorty är Soöruz Fighter shorty

Heltäckande dräkt: Du kan också välja att ha en långdräkt men väldigt tunn. Gärna 2 mm genom hela dräkten, det gör att du flyter lite bättre än en shorty, får lite mer värme och dessutom skydd mot skrapskador. Känslan är litegrand som att ha på sig en pyjamas, ganska angenämt faktiskt.

Här finns alla våra dräkter filtrerade för resan och högsommar

Våtdräkt för sommarsurf, sen vår och tidig höst

En bra allround tjocklek för sommaren i Sverige är en traditionell 3/2mm. Det låter ganska lite med en millimeters skillnad men det gör en hel del. Ett exempel på dräkt skulle kunna vara O´Neill superfreak 3/2 Allround dräkt hela året i Sverige

Allround-dräkt för surf i Svenska vatten.

Om du vill ha en dräkt som fungerar i princip hela året så väljer du en 5/3 eller 4/3. Det kommer innebära att du ibland kommer svettas lite extra, och när det börjar kyla får vara lite kallar än du behöver. Men oftast kommer den att vara lagom. Valet mellan tjocklekarna har mer med kvalité och hur bra isoleringen är i dräkten (se om gummi längre ner). Du kommer att ha ganska tjockdräkt över kroppen men ändå vara rörlig över armarna. En bra dräkt skulle kunna vara Prolimit Mercury 4/3.

Se vårt filter för allround våtdräkter för Sverige

Vintervåtdräkt för surf precis innan isen lägger sig.

Många lägger våtdräkten på hyllan under vintern helt i onödan. Ovan allround-dräkt kan förstärkas med ytterligare lager neoprene, men bäst är att köpa en riktig vinterdräkt. Med en bra och varm dräkt surfar du i starka vintervindar men helt utan trängsel på vattnet! Vill du hålla dig varm i vinter så satsa på en bra 6/x:a (6/4, 6/5/4) helst med integrerad huva, då blir det varmare än med en lös huva. Ett bra exempel som kommer få dig att surfa bredvid isbergen med ett leende på läpparna är O´Neill psycho tech 6/4 hood.

Se alla vintervåtdräkter

Storlek och passform?

Vilken storlek passar dig: Det bästa är att komma in i butiken och få hjälp och gärna prova dig fram. Men kan eller vill du inte detta har du bra hjälp av storleksangivelserna. I grunden är det de vanliga angivelserna som small, medium, large etc (S, M L). Men det finns några svårare som t.ex. ST & MS. Den första bokstaven anger dräktens storlek på bredden. Den andra bokstaven försöker beskriva din kroppsform, T står för tall/lång.

ST är en small på bredden men är lång som en M-dräkt. De passar med andra ord M längd, och S bredd. 
MS i sin tur passar dig som är M bred, men lång som en S. Det kan också beskrivas som en kortare M-dräkt.

Passform, hur din våtdräkt skall sitta

En våtdräkt som sitter rätt på dig känns knappt, och håller helt tätt. Ju tightare dräkten sitter desto mindre vatten kommer du att få in och dräkten kommer vara varmare. Men den skall inte vara så tight att du förlorar rörelsefrihet. Men den skall vara tight! Om du väljer en för stor dräkt så simmar det omkring vatten på insidan och du håller dig inte lika varm. Bästa rådet om du ligger precis mellan två storlekar är att välja en bättre våtdräkt, och ta den mindre storleken!

Sedan får du också tänka på vad du skall använda dräkten till. Vill du som ett exempel vågsurfa är det bra med lite extra utrymme vid armhålorna, det ger dig än mer rörelsefrihet för paddlandet, något som inte är lika viktigt för kitesurfaren.

Om det är första gången du tar på dig en våtdräkt kommer det att kännas lite obekvämt och onormalt. Dräkten kommer vara bökig att ta på och av. Den kommer att klämma åt kring framförallt halsen vilket kan skapa en lätt obehaglig känsla. Detta är dock normalt och någonting som kommer att försvinna, men läs även om blixtlåsets placering kring detta.

Blixtlås fram eller bak? Eller inget alls?

Tidigare fanns det i princip bara dräkter med blixtlås på ryggen. Nuförtiden surfar de flesta med dräkter som har blixtlåset över bröstet. Och nu finns det dräkter som inte har något blixtlås alls. Skillnaden mellan dem är främst passform och rörlighet.

Våtdräkter med Backzip

Med ett blixtlås på ryggen kommer du lätt i och ur våtdräkten. Framförallt är det lättare när man tar en paus att lite snabbt zippa ned och kränga ner över höften för att känna vindens smekning över magen.

Blixtlåset på ryggen ger dock mindre stretch precis där du har mycket rörelse. All flex måste ligga över rumpan, och räcker inte det så tas det ut i nacken, på framsidan med en otrevlig känsla av att strypas. I värsta fall får man gå upp i storlek, och då sitter den sämre.

Summerat så är backzip lättare att komma i och ur, men på bekostnad av rörlighet.

Frontzip/chestzip för kitesurf & surfvåtdräkter

Med blixtlåset över bröstet får du maximal stretch ut ur neoprenet. Och det är lättare att stänga och öppna blixtlåset själv. Att komma i och ur dräkten är i början en utmaning men man lär sig snart. Efter 3-4 gånger känns det nästan lika smidigt som dräkten med öppningen på ryggen. En annan uppsida är att det tillåter en bättre tätning i nacke/hals den inte behöver brytas med ett blixtlås. Neoprenet kan ”krama hela vägen runt” och vattnet håller sig på utsidan.

Vi rekommenderar gärna dräkter med frontzip för surf där du måste dra in knäna mot magen. Till exempel vågsurf och kitesurfing. De ger bättre surf, den adderade stretchen och att de kan köpas i exakt rätt storlek gör att surfet blir bättre.

Zipless, våtdräkter helt utan blixtlås

Dräkterna utan blixtlås fungerar som en dräkt med blixtlås över bröstet. Man kryper in i dräkten på samma sätt, men istället för att dra igen en kedja så kränger man halstätningen över huvudet och sedan är man klar. Du slipper helt enkelt att fippla med blixtlåset och dess vikt/kostnad och framförallt får du ännu lite mer stretch jämfört med den som blixtlås på bröstet.

Dessa dräkter kan vara lite mindre täta. Insteget från sidan i kragen måste vara stort nog att få ner hela kroppen i och då blir det en större yta för vatten att tränga in i vid krascher. Vi använder gärna dessa dräkter själva för sommar och resor. Det är så liten skillnad i hur mycket vatten de kan ta in, och när det ändå är rätt varmt så märks det inte. På vintern är dock dräkterna för kraftiga för att vara riktigt bra med zipless. Än så länge i alla fall.

Neprenets konstruktion - Isolering & flex

Våtdräkter tillverkas utav neoprene. Neoprene kan enklast beskrivas som en gummiblandning, med minst en sida täckt utav nylon. Tillsammans blir det helt vattentätt, stretchigt och hållbart.

Gummi i neoprene

Värmen i dräkten är din egen som du lyckas behålla. Och det är luften i dräkten som håller dig varm då den leder värme dåligt. Själva gummit är däremot ganska ledande men med fler luftrum i vägen så blir det längre sträcka att leda värmen, och tunnare vägar.

Gummit tillverkas i stora block, och hyvlas till tänkt tjocklek. Beroende gummits kemiska konstruktion och efterbehandling så lyckas man fånga olika mycket luft och får den flexibilitet man söker.

Mer luft i gummit kostar mer att tillverka, ju mer luft du får in - ju varmare dräkt. Och på köpet blir samma gummi mer flexibelt och mycket lättare. Du kan alltså lägga till några kronor och få en en tunnare dräkt som ger samma värme och mycket mer flex än om du valt en enklare dräkt.

Enkelnylon, dubbelnylon, 4 way stretch etc.

Gummit håller inte särskilt bra, så man limmar på en väv utav nylon eller polyester på ena eller båda sidorna för att man inte ska kunna över-sträcka materialet. Med dubbelnylon (DL, Double Lined) har man limmat på båda sidorna. (SL, Single Lined har bara nylon på insidan)

Väven man väljer påverkar egenskaperna för dräkten. Här kan tillverkaren styra hur neoprenet kommer sträckas, genom att använda nylon/polyseter med speciell vävteknik så bestäms riktningen flexet.

4-way stretch, 6D, m.m. betyder till exempel att väven gärna stretchar i både horisontelt, lodrätt och diagonalt i båda riktningarna. Den görs i nylon som är mer stretchigt än polyester och är den mest stretchiga väven och kostar mer väva, och att fästa på gummit. Enklare dräkter har oftast en väv som stretchar bra åt ett håll, men är sämre på andra ledder. Väven bestämmer också hur långt du kan dra i neoprenet innan det blir stumt.

Om ni vill veta mer om allt man kan göra med nylon och/eller polyester och andra fibrer så får ni gärna komma in i butiken. Det finns massor med tankar och teknik här, mycket mer än vi får plats med i denna guide.

Firewall och thermal lining

På insidan väljer man ibland extra isolerande väv, så kallad firewall. Ibland tillsammans med en glansig yta som speglar IR värme tillbaka in i kroppen, så kallad "thermal lining". Dessa har lite olika namn hos olika tillverkare, men syftet är att addera till gummits isolering med fler lager.

Firewall är en väv som låser luft mellan dig och dräkten, den kan tillverkas på flera sätt men kan summeras i två kategorier. Sen kallar tillverkarna sin lösning för ett unikt namn.

Fleece insida: Just nu är ett fluffigt fleece-liknande material i polyester populärt. Det är skönt mot kroppen och du ser redan i butiken att det är mysigt att ha på sig. Förutsatt att du inte får vatten i dräkten så är det en riktigt bra isolering, och det är ganska billigt att tillverka. Nackdelen är att det även binder vatten, så när du kraschat riktigt hårt och får vatten i dräkten så slutar det isolera (då luften ersatts med vatten). När du tar av dig dräkten så försvinner kapillärkraften mellan dig och dräkten och det rinner ut från isoleringen fort. De långa fibrerna i plast känns torra innan dräkten torkat helt vilket är skönt om du har tätt mellan sessions. Här är några namn på samma teknik:

Prolimit:  Zodiac plush
Ripcurl: Flash Dry
Soöruz: Storm Dry
Mystic: Fox Fleece

Vävd isolerande insida: Ett alternativ är att använda väv som håller en mm luft mellan dig och dräkten. Innan fleece så var de flesta firewalls tillverkade så här. Den enda nackdelen är att de inte riktigt ser lika mysiga ut och att de de inte torkar lika fort på ytan. Men de fungerar likadant.

Oneill har en helt egen lösning som är en egenutveckling utav den gamla tekniken. De har uppfunnit en väv-teknologi som inte binder vatten, men skapar ett luftlager. Det betyder att den inte samlar vatten om man spolar in i dräkten, det rinner helt enkelt ut igen. Samma värme, men effekten försvinner inte. Och när den är nästan torr från början så torkar den superfort, och är lättare när man surfar. De kallar den för TechnoButter 3 Air.

Panelernas sammanfogning - sömmar och limning

När du köper dräkt så behöver du förstå lite om hur dräkten sys ihop och hur det påverkar funktionen i dräkten. En dräkt för ytsport skall vara helt tät, altså inte läcka vatten i sömmarna. Det finns olika sätt att lösa detta. De vanligaste teknikerna finns här:  

Limmat och tejpat

Detta är den dyraste men också den bästa typen av söm. Man tillverkar helt enkelt dräkten genom att limma ihop panelerna och sedan tejpar man ovanpå ”limsömmen”. på ena sidan, eller båda. Detta gör att dräkten blir helt luft- och vattentät vilket naturligtvis gör den väldigt varm. Du riskerar inte heller någon sytråd som kan skava eller kan gå av.

Limmat och sydd med blindstygn - GBS

GBS = Glued & BlindStitched, det vanligaste sättet att sy täta dräkter. Först limmas panelerna mot varandra, sedan syr man fast panelerna i varandra med en speciell maskin. Den syr endast från ena sidan, men böjda nålar som bara når halvvägs in i neoprenet. Sammanfogningen blir helt tät och inget vatten kan läcka in. Det är billigare än att tejpa panelerna, men blir en ömtåligare fog. Det är också en mycket flexibel söm så stretchen i neoprenet påverkas inte. Däremot så har tråden ingen flex i sig själv, om du drar för hårt så går den av.

Flatlock - för bad-dräkter och dykning

Här låter man neoprenpanelerna överlappa varandra och därefter syr man igenom bägge panelerna med en väldigt stretchig söm. Överlappningen kan man göras på två sätt. Det bästa sättet är att skära neoprenet i en kil mot varandra. Då blir fogen lika tjock som dräktens neoprene. Andra lösningen är att bara sy rakt igenom. Det är billigare men blir tjocka sömmar som skaver. Sömmen blir slitstark men inte tät och därför passar den inte för surfdräkter utan kan användas för lek, bad och dykning.

Overlock - blä!

Vid overlock sätter man ihop panelerna och syr ihop dem. Dräkten blir inte tät och inte lika stretchig. Men det går riktigt fort att sy! Sömmen är inte heller särskilt slitstark. Sömmen ser ut ungefär som på ett vanligt klädesplagg och vi anser inte att den bör användas för neoprene.

Paneler och uppbyggnad av dräkten

Vi förklarar paneler och hur de används samt hur man bör testa sin egen dräkt.